Utställning

  • Under 1800-talet börjar den moderna sjukvården växa fram. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Utställningen Tro, hopp och hälsa. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Obduktionsbord. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
    Obduktionsbord. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Tro har spelat en stor roll i människors strävan efter hälsa. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Utsatthets-rummet. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen.
    Från Utsatthets-rummet. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen.
  • Vad som anses friskt i en tid kan anses som sjukt i en annan. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
    Vad som anses friskt i en tid kan anses som sjukt i en annan. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Öppna dörrarna i sjukhuskorridoren, och se vad som döljer sig där! Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
    Öppna dörrarna i sjukhuskorridoren, och se vad som döljer sig där! Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Tidslinje i utställningen. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
    Tidslinje i utställningen. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
  • Översköterskans rum. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
    Översköterskans rum. Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen

Tro, hopp och hälsa

Synen på sjukdom och hälsa har förändrats över tid liksom vad som anses vara friskt och sjukt. Gränsen mellan mentala och kroppsliga sjukdomstillstånd är och har alltid varit flytande samtidigt som diagnosernas utformning och förändring över tid speglar såväl dåtid som nutid.

Utvecklingen av den naturvetenskapliga medicinen har på ett dramatiskt sätt påverkat människans levnadsvillkor och ges idag en allt större plats och förklarar allt fler delar av vårt samhälle utifrån en vetenskaplig horisont. Sexualitet, kroppsvikt, stress, intelligens, uppfostran och hygien är bara några exempel på områden som gärna förstås utifrån medicinska termer. Hur vi ska leva för att hålla oss friska finns det många som vill berätta om och syftar både till dig som enskild individ och till samhället i stort.

Med hjälp av nedslag i Helsingborgs egen medicinhistoria vill vi ge dig som besökare möjlighet att reflektera över din egen kropp och hälsa. Vi vill också berätta om omvårdnadens och medicinens utveckling och position utifrån såväl dåtid och nutid som framtid.

Vad är hälsa?

Trots att naturvetenskapen gjort ett starkt och välkommet intåg inom medicinen finns det fortfarande många sjukdomar som vare sig går att förklara eller bota. Vissa sjukdomar har till och med upphört att vara sjukdomar, medan andra har tillkommit. Ser man bakåt i tiden finner man t.ex. starka kopplingar mellan moraliska föreställningar och synen på vad som är friskt och sjukt.

Och vad menar man egentligen när man talar om hälsa och vem bestämmer vad som är sjukt och friskt? Kan hälsobegreppet betyda olika saker för olika människor? Vem har egentligen ansvar för min hälsa och vilka krav kan jag som individ ställa på samhällets vårdinsatser?

Att förebygga

En central del i den dramatiska ökningen av levnadsstandard kopplad till hälsa kan ses i utvecklingen av den förebyggande vården – det vill säga att hindra sjukdom från att alls uppkomma. Här har givetvis vaccinationsprogrammen spelat en central roll, men även det förebyggande folkhälsoarbetet med utveckling inom hygien och näringslära. Från att Sverige och Helsingborg varit smutsiga städer med undermåliga bostäder, utbredd trångboddhet och fattigdom samt dålig tillgång till näringsriktig har man lyckats bygga ett välfärdssamhälle som omfattar alla delar av ovan nämnda problemområden. På individnivå har vi samtidigt blivit allt mer ”upplysta” och medvetna om vår egen kropp. Idag talar vi om livsstilssjukdomar som den största riskfaktorn för ohälsa.

Att bota

I museets södra sal fokuserar vi på temat ”att bota”. Utställningen rör sig runt i en kronologisk rörelse och inleds med frågan vad man gjorde innan bot överhuvudtaget fanns. Med tro och hopp som centrala inslag samt lika delar magi och andra övernaturliga inslag stod läkaren relativt handfallen inför de allra flesta sjukdomar. Detta har dock inte hindrat att man sökte förklara hur kroppen fungerade och vad som orsakade sjukdom. Synen på att sjukdom och dess orsaker kunde härledas till kroppen i sig, snarare än till övernaturliga förklaringar, lanseras redan i antikens Grekland.

Under renässansen väcks åter ett intresse för att studera den mänskliga kroppen och hur den ser ut under skinnet, men det är inte förrän i slutet av 1700-talet som man på allvar börjar ifrågasätta den antika medicinen genom nya observationer. Samtidigt växer sjukhusen fram i Europa vilket gör att möjligheten att studera ett stort antal sjukdomsförlopp sida vid sida ökar. Man inser att sjukdomar inte är unika för varje enskild individ samtidigt som man börjar klassificera och kategorisera sjukdomarna. Upptäckter av bl.a. smärtstillande och sövande ämnen tillsammans med bakteriedödande insatser öppnar dörren för kirurgin att verkligen blomma upp. Läkarens roll förändras från att närmast ha varit en observatör av sjukdom till att bli en vetenskapsman som kan bota sjukdom. Läkarens möjligheter ökar än mer då nya metoder och apparater dyker upp såsom röntgen och ultraljud, samt nya i laboratorium framtagna läkemedel som antibiotika och insulin. Samtidigt introduceras flera olika vaccin som förebygger sjukdom och tillsammans med andra folkhälsoåtgärder föds den moderna sjukvården så som vi känner den idag.

Vårdens arkitektur

Kopplingen mellan hälsa, omvårdnad och arkitektur kan inte bli tydligare än då man befinner sig på barnsjukhuset i Helsingborg. Huset, med sina speciella runda salar, är ett uttryck för en tanke kring hur byggnadens utformning skulle underlätta och påskynda tillfrisknandet. De ljusa salarna, den centrala uppvärmningen, tanken kring en god luftväxling samt avsaknaden av hörn var centrala delar i projektet att optimera alla delar av vården för att kunna erbjuda en så bra vård som möjligt.

På samma sätt speglas synen på vård och omsorg i bygget av Sankta Maria sjukhus. Kvinnor skulle skiljas från män, de mer sjuka från de mindre sjuka. Den strama och ordnade arkitekturen med räta linjer och tydliga gränser skulle verka positivt på de intagnas sjukdomstillstånd tillsammans med en väl tilltagen parkmiljö som erbjöd såväl terapi i form av arbete som en avslappnande miljö.

Samma tanke kring miljöombyte skulle verka gynnsamt på besökarna vid Ramlösa brunn. Även om det hälsogivande vattnet var av central vikt så var det faktum att man gav sig av från stadens smuts och föroreningar ut till en idyllisk parkmiljö av romantiskt engelskt snitt en viktig förutsättning bakom Ramlösa brunn. Även om brunnen till stor del nyttjades av den rikare delen av befolkningen som kombinerade hälsovård med sommarnöje så hjälpte flera av Ramlösas brunnsläkare alla människor, oavsett samhällsklass eller betalningsförmåga.

Upplevelse av vård

I två av rummen fokuserar vi på två känslolägen som man som patient inom vården kan uppleva.

Det ena är ett varmt omhändertagande med fokus på omsorg och känslan av att vara ompysslad och trygg. En stor del av personalen inom vården jobbar med att skapa goda förutsättningar för vård och att lindra om det inte går att bota, och trösta om det inte går att lindra.

Det andra rummet kopplar till känslan av utsatthet och till kroppens bräcklighet. Att ligga på operationsbordet – utsatt och utelämnad till andra. Känslor av vanmakt och rädsla som vittnar om att sjukdom, vård och omsorg också rör sig i existentiella dimensioner mellan liv och död.

Sjuksköterskeexpeditionen

Genom en lucka i väggen från översköterskeexpeditionen in till den runda barnsalen gav från översköterskan order till den ansvariga sjuksköterskan. Översköterskan bodde även i detta rum. Några av de få tillhörigheter som hon kunde tillåta sig att ha var bl.a. fotografier av släktingar och vänner. Här berättas om sjuksköterskans roll och funktion i anslutning till bl.a. Florence Nightingale samt även till genusrelaterade perspektiv på vårdens historia.

 

Utställningsproduktion:

Originalidé, texter och urval av föremål – Kulturen

Koncept och formgivning – Expology

 

 

Öppettider

Ordinarie öppettider:
Tisdag 10-14
Torsdag 13-17

Julstängt:
22 dec 2017– 8 januari 2018